Sagt om... (2) Den individuella frihetens jämlikhetsdimension

Varje människas rättigheter, äganderätt och frihet, förenar oss över etniska skillnader, klasser och nationsgränser. Friheten, inte gemensam underordning under stat eller överhet, är grunden för social gemenskap. (Thomas Paine)

Handboken (3) Mellan vallöfte och ideologi

Inget parti kan lämna garantier för att infria alla sina vallöften eftersom det politiska spelet kräver kompromissar. Därför är det bättre att rätta sig efter partiernas värdegrund: vad vägleds ett parti av, vilka idéer drivs det av? Då kan man lista ut vilket parti som kan tänkas ha de bästa förutsättningarna att infria sina löfte.

Handboken (2) Mellan frihet och jämlikhet

Mellan dessa två finns en basal motsättning. Frihet kan mycket väl resultera i hög välfärd och relativt jämn inkomstfördelning. Men eftersom fria människor kommer att ha olika förutsättningar, göra olika val och av olika anledningar lyckas olika väl med vad de tar sig för, så kommer deras liv att vara olika. Det går inte att bevara varje människas frihet att leva för sin egen lycka om slutresultatet ska dikteras eller korrigeras. (Thomas Paine)

Sagt om... (1) Välfärdens frihetskränkning

En prioritering av välfärd över äganderätten innebär att någras arbete ska tillgodose andras önskemål, istället för deras egna. Frihetsinskränkningarna som krävs för lika utfall, de som slentrianmässigt kallas rättvisa, i själva verket är djupt orättvisa. Skatter och restriktioner straffar människor för att de gör bruk av medfödda förmågor och talanger, bara för att andra inte har dem, eller väljer att inte utveckla dem. Bara genom att motarbeta människors begåvning, framgång och prestationer kan ett samhälle göras ekonomiskt jämlikt på politisk väg. Det är varken moral eller rättvisa (Ayn Rand)

I övrigt tycker jag,
precis som David Nyström att gammaldags katederundervisning skulle nog funka hyfsat utan att elever behöver visa sitt ansikte, men nutida pedagogik lägger större vikt vid grupparbeten och att elever samarbetar med varandra, inte bara lyssnar på en lärare. Den viktiga personliga, psykologiska kontakten mellan lärare och elever och mellan elever i grupparbete försvåras så kraftigt att det inte fungerar om någon bär burka eller niqab.

Och så min fråga:
Ska staten bestämma om det ska vara tillåtet eller förbjudet att bära burqa och niqab i skolan, eller ska man ha ett mer decentraliserat beslutsfattande?

Handboken (1) Rättvisa och rättfärdighet

Rättvisa är ofta mekanisk, som när barn får exakt lika mycket saft i sina glas, rättfärdigheten kräver att den som behöver mer också ska få mer.

Sagt om politikens mening

Politik handlar inte främst om att fatta beslut, utan om att bearbeta samhällsproblem genom tankeutbyte mellan människor, där deras värderingar får påverka ställningstagandena, inte bara det som ses som ett slags objektiva fakta. (Bengt Göransson – Tankar om politik)

Sagt om politikens uppgift

Politikens primära uppgift är att skapa hänförande visioner vars syfte i praktiken blir att undanröja hinder så att alla människor får möjlighet att komponera sitt eget smörgåsbord. (Alice Teodorescu)

Sagt om economistyrning

De som ägnar sig ivrigast åt economistyrning i själva verket är de som slarvar bort offentliga medel. De lockas i sin budgetplanering att satsa på sådana utgifter som passar till disponibla medel i stället för att söka skaffa resurser till sådant som de anser viktigt att göra. (Bengt Göransson – Tankar om politik)

Insikter (1) Om uppdragets art och storhet

Den kraftfulla handlingen är oftast tillfällig, momentan, medan insikten om uppgiften skapar sammanhang och långsiktighet, väcker förtroende och makt att göra också det som är oglamoröst. Det är bara handlingar som grundas i djup insikt om uppdraget, dess karaktär och dess betydelse som har värde för den efterkommande världen. Genom att föst definiera uppgiften och därefter låta besluten vara slutpunkten för en tankeprocess i stället för uttryck för lusten att utöva makt – så kan de som har politiska uppdrag vinna respekt.(Bengt Göransson – Tankar om politik)

Sagt om populism

Populistiska budskap är budskap som låter bra, men som inte är förankrade i ideologi eller praktisk verklighet. Det är budskap där de olika delarna inte alltid hänger ihop, där ekonomi och reformlöften inte stämmer, där komplicerade sammanhang ges förenklade förklaringar. Den populistiske politikern bygger upp förväntningar som är omöjliga att uppfylla. När väljarna inte får det som populisten lovat att leverera, så blir populistens fall stort, hårt och smärtsamt.

Sagt om värderingarnas vikt

Det är de grundläggande värderingarna och visionerna hos politikern och hos det politiska partiet som ska ge stadga och konsekvens i det politiska beslutfattandet och agerandet. Med utgångspunkt i de gemensamma värderingarna kan ett parti diskutera sig fram till hur sakligt ojämförbara storheter (som skola, vård, kultur, näringslivsutveckling etc) ska prioriteras för att man ska komma närmare de ideal som partiet står för.

Sagt om väljarnas förväntningar

Svensk politisk tradition och retorik skapar förväntningar hos väljarna om att kunna påverka de politiska beslut som ligger dem närmast: de kommunala. När dessa förväntningar sviks med hänvisning till budgetläget, statliga regelverk eller EU-krav, så tappar väljarna lätt tilltron till hela det demokratiska systemet. Då hamnar man i en demokratisk kris.

Sagt om ansvarets betydelse.

När de vanliga partimedlemmarnas ansvar minskar, så minskar också intresset för vanligt partiarbete. Partiet omvandlas, från en livlig organisation där människor möts för intellektuellt stimulans, debatt, diskussion och beslut, till valorganisation. Att partipolitiken blir en angelägenhet för allt färre kan i förlängningen bli ett hot mot demokratin som styrelseform.