Detta förstår jag inte (2) Om orättvisa

Det är orättvist ifall människor föds in i en viss klass – det vill säga att den som är född fattig inte kan skaffa sig en bra utbildning och bra jobb. Men det finns ytterligare ett slags orättvisa. Medan somliga människor anser att vi bör kunna ta det lugnt med arbete, satsar andra all sin tid på hård utbildning och hårt arbete. Är det rättvist att den som är flitig ska behöva dela med sig till någon som inte brydde sig om att skaffa utbildning och lägger sin energi på att festa?

Sant eller falskt? (3) Om yrkespolitiker

Bland dem som i besvikelse lämnar sina politiska uppdrag finns fler kreativt begåvade än bland dem som stannar kvar. Kreativa människor vill ha roligt och roligt tillåts politiken knappast vara i dagens samhälle. Deras längtan efter att uträtta något i offentligheten, för gemenskapen får stå tillbaka för lusten att bestämma.
(Bengt Göransson, Tankar om politik, 2010)

Handboken (5) Globaliseringens kännetecken

Enligt George Schöpflin på sajten www.openDemocracy.net har globaliseringen tre viktiga drag:
1. Den underminerar statens förmåga att kontrollera och organisera befolkningen
2. Den underminerar statens informationskontroll
3. Den producerar ständig förändring genom nya teknologier

Sant eller falskt? (2) Om blockpolitik

Ur Bengt Göranssons bok, Tankar om politik, (2010)
- Blockpolitiken sänker medborgarnas tilltro till politik och den är som svagast just när den firar sina största framgångar
- Dagens blockpolitik innebär att det viktigaste blir att vinna voteringen, också till priset av att det beslut som fattas ogillas av medborgarnas flertal. Följden blir att medborgarnas tilltro till politik sjunker.

Sant eller falskt? (1) Om svenskt medborgarskap

Det svenska medborgarskapet är oåterkalleligt enligt grundlagen. Även för den som har fått det under falsk identitet eller det har vunnits genom mutor av tjänstemän på Migrationsverket. (I Norge berövas cca. tjugo nya norska medborgare sitt norska medborgarskap, varje år

Samtida myter (1) Den globala finanskrisen

Tes: Det var nyliberala politiken och ECB:s penningpolitik som bidrog till att ekonomin ”gick överstyr” på Irland.

Motargument (Eric Erfors, ledarskribent på "Expressen"):
a) Fastighetsbubblor, finanskriser och galopperande budgetunderskott faktiskt har inträffat i länder som inte varit med i EMU.
b) Finland med sin euro har överlevt den globala finanskrisen.
c) Vår egen hemmatillverkad 1990-talskris exploderade långt före valutaunionens födelse.

Dessa förstår jag inte... (1)

...hur de hänger ihop:
- Vänsterpartiet är motståndare till en oberoende riksbank men, i Irlands fall, vill Ulla Andersson ha en oberoende riksbank.
- Vänsterpartiet skyltar med solidaritetstanken, men säger nej till att Sverige lånar ut maximalt tio miljarder kronor till Irland.
- Socialdemokraterna är emot överstatlighet på skatteområdet, men Leif Pagrotsky anser att lånet till Irland bör villkoras mot att ”vi kan vara med och påverka hur den irländska bolagsskatten ser ut.”

Handboken (4) Perversionens former

Hängivenhet, trohet, kärlek, offervilja och alla de andra ädla känslorna kan göras till en plattform för maktutövning. Detta är en av de stora farorna i alla rörelser.

Sagt om... (2) Den individuella frihetens jämlikhetsdimension

Varje människas rättigheter, äganderätt och frihet, förenar oss över etniska skillnader, klasser och nationsgränser. Friheten, inte gemensam underordning under stat eller överhet, är grunden för social gemenskap. (Thomas Paine)

Handboken (3) Mellan vallöfte och ideologi

Inget parti kan lämna garantier för att infria alla sina vallöften eftersom det politiska spelet kräver kompromissar. Därför är det bättre att rätta sig efter partiernas värdegrund: vad vägleds ett parti av, vilka idéer drivs det av? Då kan man lista ut vilket parti som kan tänkas ha de bästa förutsättningarna att infria sina löfte.

Handboken (2) Mellan frihet och jämlikhet

Mellan dessa två finns en basal motsättning. Frihet kan mycket väl resultera i hög välfärd och relativt jämn inkomstfördelning. Men eftersom fria människor kommer att ha olika förutsättningar, göra olika val och av olika anledningar lyckas olika väl med vad de tar sig för, så kommer deras liv att vara olika. Det går inte att bevara varje människas frihet att leva för sin egen lycka om slutresultatet ska dikteras eller korrigeras. (Thomas Paine)

Sagt om... (1) Välfärdens frihetskränkning

En prioritering av välfärd över äganderätten innebär att någras arbete ska tillgodose andras önskemål, istället för deras egna. Frihetsinskränkningarna som krävs för lika utfall, de som slentrianmässigt kallas rättvisa, i själva verket är djupt orättvisa. Skatter och restriktioner straffar människor för att de gör bruk av medfödda förmågor och talanger, bara för att andra inte har dem, eller väljer att inte utveckla dem. Bara genom att motarbeta människors begåvning, framgång och prestationer kan ett samhälle göras ekonomiskt jämlikt på politisk väg. Det är varken moral eller rättvisa (Ayn Rand)

I övrigt tycker jag,
precis som David Nyström att gammaldags katederundervisning skulle nog funka hyfsat utan att elever behöver visa sitt ansikte, men nutida pedagogik lägger större vikt vid grupparbeten och att elever samarbetar med varandra, inte bara lyssnar på en lärare. Den viktiga personliga, psykologiska kontakten mellan lärare och elever och mellan elever i grupparbete försvåras så kraftigt att det inte fungerar om någon bär burka eller niqab.

Och så min fråga:
Ska staten bestämma om det ska vara tillåtet eller förbjudet att bära burqa och niqab i skolan, eller ska man ha ett mer decentraliserat beslutsfattande?

Handboken (1) Rättvisa och rättfärdighet

Rättvisa är ofta mekanisk, som när barn får exakt lika mycket saft i sina glas, rättfärdigheten kräver att den som behöver mer också ska få mer.

Sagt om politikens mening

Politik handlar inte främst om att fatta beslut, utan om att bearbeta samhällsproblem genom tankeutbyte mellan människor, där deras värderingar får påverka ställningstagandena, inte bara det som ses som ett slags objektiva fakta. (Bengt Göransson – Tankar om politik)

Sagt om politikens uppgift

Politikens primära uppgift är att skapa hänförande visioner vars syfte i praktiken blir att undanröja hinder så att alla människor får möjlighet att komponera sitt eget smörgåsbord. (Alice Teodorescu)

Sagt om economistyrning

De som ägnar sig ivrigast åt economistyrning i själva verket är de som slarvar bort offentliga medel. De lockas i sin budgetplanering att satsa på sådana utgifter som passar till disponibla medel i stället för att söka skaffa resurser till sådant som de anser viktigt att göra. (Bengt Göransson – Tankar om politik)

Insikter (1) Om uppdragets art och storhet

Den kraftfulla handlingen är oftast tillfällig, momentan, medan insikten om uppgiften skapar sammanhang och långsiktighet, väcker förtroende och makt att göra också det som är oglamoröst. Det är bara handlingar som grundas i djup insikt om uppdraget, dess karaktär och dess betydelse som har värde för den efterkommande världen. Genom att föst definiera uppgiften och därefter låta besluten vara slutpunkten för en tankeprocess i stället för uttryck för lusten att utöva makt – så kan de som har politiska uppdrag vinna respekt.(Bengt Göransson – Tankar om politik)

Sagt om populism

Populistiska budskap är budskap som låter bra, men som inte är förankrade i ideologi eller praktisk verklighet. Det är budskap där de olika delarna inte alltid hänger ihop, där ekonomi och reformlöften inte stämmer, där komplicerade sammanhang ges förenklade förklaringar. Den populistiske politikern bygger upp förväntningar som är omöjliga att uppfylla. När väljarna inte får det som populisten lovat att leverera, så blir populistens fall stort, hårt och smärtsamt.

Sagt om värderingarnas vikt

Det är de grundläggande värderingarna och visionerna hos politikern och hos det politiska partiet som ska ge stadga och konsekvens i det politiska beslutfattandet och agerandet. Med utgångspunkt i de gemensamma värderingarna kan ett parti diskutera sig fram till hur sakligt ojämförbara storheter (som skola, vård, kultur, näringslivsutveckling etc) ska prioriteras för att man ska komma närmare de ideal som partiet står för.

Sagt om väljarnas förväntningar

Svensk politisk tradition och retorik skapar förväntningar hos väljarna om att kunna påverka de politiska beslut som ligger dem närmast: de kommunala. När dessa förväntningar sviks med hänvisning till budgetläget, statliga regelverk eller EU-krav, så tappar väljarna lätt tilltron till hela det demokratiska systemet. Då hamnar man i en demokratisk kris.

Sagt om ansvarets betydelse.

När de vanliga partimedlemmarnas ansvar minskar, så minskar också intresset för vanligt partiarbete. Partiet omvandlas, från en livlig organisation där människor möts för intellektuellt stimulans, debatt, diskussion och beslut, till valorganisation. Att partipolitiken blir en angelägenhet för allt färre kan i förlängningen bli ett hot mot demokratin som styrelseform.

Sagt om kommunpolitikernas roll

Kommunpolitikerna har den svåra uppgiften att både stå mitt bland medborgarna och samtidigt vara två steg före, att både representera medborgarnas aktuella åsikter och att leda dem in i en osäker framtid.

Sagt om kompromissens villkor

Ett parti som kompromissar för mycket i sin strävan att få eller behålla politiskt makt, riskerar att förlora både sin själ och sina väljare. Ett parti som kompromissar för litet riskerar att bli en sluten sekt.

Sant eller falskt? (1) Orsak och verkan

Kan det vara så att det var kaffet som utformade dagens offentliga mönster? Det var dess uppiggande effekt som gjorde att individen vände sig bort från klassikernas läsning i ensamhet, och började i stället odla ett bildningsideal grundad på sällskaplighet och politisk konversation.

Kvalitetskultur

Per Svenssons argument för en satsning på god kvalitet:
- Om staten inte prioriterar, produceras de som marknaden ändå skulle ha producerat och därmed har man mindre resurser för att satsa på kvalitet.
- "Om en tillgänglighetsrevolution pågår och om allt är tillgängligt, av vilket det mesta är skräp, då ska inte staten tävla i att öka skräpmängden.
Kan man avvisa dessa argument?"

Första maj i ett kommunistiskt land, före 1989

Jag kan inte glömma alla de där gigantiska demonstrationerna, arbetarnas oändligt långa kolonner bärande på röda fanor, partiledarnas porträtt och de stora banderollerna med vita bokstäver som förkunnade: ”Äran åt vår älskade rorsman” eller ”Leve vår genialiske ledare” eller ”Hurra för vårt kommunistiska parti”. De som var barn på den tiden minns fortfarande, hur redan under mars månad skoleleverna började öva att marschera i takt samt att sjunga patriotiska hymner till partiet och dess vise ledare. Skolbarnen som, efter nordkoreansk modell, drillades att utföra koreografiska rörelser mot bakgrund av rytmisk musik på idrottsarenor, efter lektionstimmarna. Är det konstigt att jag nu inte kan närma mig första maj utan att, efter alla dessa upplevelser, förknippa det med förödmjukelsen som människorna kände år efter år under Ceaușescus tid vid makten?